Echoes from Ashkenaz in the Sephardi versions of Robinson Crusoe

Authors

  • Marta Katarzyna Kacprzak University of Warsaw

DOI:

https://doi.org/10.14672/1.2023.2181

Keywords:

Sephardi literature, “adopted genres”, Robinson Crusoe, adaptations, Judaization

Abstract

The modern Sephardi literature is primarily based on translations or adaptations of Western novels, among these texts we can find four Sephardi versions of Robinson Crusoe that were published in Hebrew script at the end of the 19th century or the beginning of the 20th century. This article aims to present the similarities and differences between the Judeo-Spanish translations and the original novel by Defoe. We focus on the Judaization of the story and the influence of the Ashkenazic versions on Robinson Crusoe´s adaptation for the Sephardi audience.

Downloads

Download data is not yet available.

References

Beltrán Cejudo, Gerardo (2015), Sobre la traducción de la forma en las versiones española y judeo-española de “El canto de pueblo judío asesinado” de Yitsjok Katezenelson, Varsovia, Instituto de Estudios Ibéricos e Iberoamericanos.

Benveniste, Rafael Ytshak (1881), “El asolado en la izla”, Berahá hameshuléshet o las tres luzes, ed. Rafael Ytshak Benveniste, Salónica, Ets hehayim: 40-88.

Borovaya, Olga (2003), “The Serialized Novel as Rewriting: The Case of Ladino Belles Lettres”, Jewish Social Studies. History Culture and Society, 10 (1): 30-68.

Cimeli, Manuela (2013), Encuentros literarios entre Asquenaz y Sefarad: la recepción en la literatura judeoespañola de la obra narrativa de los hermanos Philippson y de Marcus Lehman, Tesis doctoral, Universidad de Basilea [30/10/2022] <https://edoc.unibas.ch/29241/>

Defoe, Daniel (1984), Robinson Crusoe, trad. Martha Eguía, Madrid, Anaya [25/01/2022] <https://lectulandia.to/book/robinson-crusoe-ilustrado>

Defoe, Daniel (1996), The Life and Adventures of Robinson Crusoe [20/01/2022] <https://www.gutenberg.org/files/521/521-h/521-h.htm>

Díaz-Mas, Paloma (2006), Los sefardíes: Historia, lengua y cultura, Barcelona, Riopiedras.

Gaon, Moshe (1937(, Yehudé hamizrah beerets Yisrael, Jerusalén, Azriel, 2 vols. [en hebreo]

García Moreno, Aitor (2013), Der Rabbi und der Minister. Dos versiones judeoespañolas de la novela alemana. Edición y estudio filológico, Barcelona, Tirocinio.

García Moreno, Aitor; Fernández Martín, Elisabeth; Álvarez López, Cristóbal (2021), El Nuevo chico diccionario judeo-español–francés de Šelomó Yisrael Šereślí (Jerusalén, 1898-1899), Bern, Peter Lang.

Girón Blanc, Luis (2003), “Jonás, el no-profeta de la globalización”, ’Ilu. Revista de Ciencias de las Religiones, 8: 61-70.

Kacprzak, Marta (2020), “La ermoza istorya de Robinzon o la mizerya: Sephardi versions of Robinson Crusoe”, Colloquia Humanistica, 9: 233-42.

Kacprzak, Marta (2021), Versiones sefardíes de Robinson Crusoe. Transcripción de textos, glosario y análisis lingüístico-literario, Tesis doctoral, Universidad de Varsovia.

Kacprzak, Marta (2022), “El asolado en la izla. Huellas de la lengua hebrea en una adaptación sefardí de Robinson Crusoe”, Retos e incertidumbres: sobre la traducción de literatura en lenguas ibéricas, eds. Marta Kacprzak; Gerardo Beltrán. Bern, Peter Lang: 193-209.

Lazar, Moshe (1999), Sefarad in My Heart: A Ladino Reader, Lancaster Ca., Labyrinthos.

Leví ben Naḥmías, Elyahu (1900), “El asolado en la izla”, Berahá hameshuléshet o las tres luzes, ed. Elyahu Leví ben Naḥmías. Constantinopla, Imprimería Arditi: 3-146.

Malul, Chen (2020), “Robinson Crusoe in the Languages of the Jews” [15/01/2021] <https://blog.nli.org.il/en/lbh_robinson-crusoe/>

Meyuḥas Ginio, Alisa (2014), Between Sepharad and Jerusalem, Leiden, Brill.

Pajares Infante, Eterio (2012), “La primera traducción española del Robinson Crusoe de Daniel Defoe”, Caleidoscopio de traducción literaria, eds. Alba Pilar Martino; Salud M. Jarilla. Madrid, Dykinson: 95-110.

Rieder-Zelenko, Elena (2013), Novedades de Esmirna. Edición de noticias publicadas en el periódico judeoespañol La Buena Esperanza en 1905, Barcelona, Tirocinio.

Romero, Elena (1992), La creación literaria en lengua sefardí, Madrid, MAPFRE.

Sanjuán Álvarez, Marta (2015), “Ediciones infantiles y juveniles de Robinson Crusoe en España”, Perspectivas multifacéticas en el universo de la literatura infantil y juvenil, eds.

Gloria Bazzocchi; Pilar Capanaga; Raffaella Tonin. MediAzioni 17 [15/02/2022] <http://mediazioni.sitlec.unibo.it>

Šmid, Katja (2019), “Sefer ha-Berit in Ladino: Adaptations and Translations of a Hebrew Best-Seller for the Sephardi Reading Public”, Ashkenazim and Sephardim: Language Miscellanea, eds. Andrzej Kątny; Izabela Olszewska; Aleksandra Twardowska. Bern, Peter Lang: 109-24.

Šmid, Katja (2022), “Rafael Yiŝḥac ben Veniste: el hombre detrás de la obra sefardí Berajá hamešuléšet o las tres lućes (Salónica, 1881)”, Retos e incertidumbres: sobre la traducción de literatura en lenguas ibéricas, eds. Marta Kacprzak; Gerardo Beltrán. Bern, Peter Lang: 155-74.

Taragán, Ben Tsiyón (1897), Robinzon o la mizerya, Jerusalén, [s.i.].

Taragán, Ben Tsiyón (1924), La hermoza istorya de Robinzon o la mizerya, Constantinopla, S.Y. Cherezlí.

Wolpe, Rebecca (2012), “Judaizing Robinson Crusoe: Maskilic Translations of Robinson Crusoe”, Jewish Culture and History, 13/1: 42-67.

Published

2023-07-28